Det är troligen listans enda riktiga rocklåt – men å andra sidan innehåller den allt.
Arthur Lee kanske var en knäppskalle, och han hade definitivt problem med hur han skulle avsluta låtar som han hade inlett så bra.
Men han var också ett geni.
Och så förtvivlat mångsidig att han inte riktigt höll ihop.
Det som är speciellt med den här låten är att här han klumpat ihop alltihopa på fyra minuter.
Bara titeln kunde nästan ha säkrat en plats på listan...
Det finns givetvis andra Love-låtar som nästan kunde ha kommit med.
Signed DC är väl den mest uppenbara. Eller Seven & seven is om man är på det humöret. Men jag har också en klockarkärlek till Gather round, och från Arthur Lees senare verk finns ju alltid Five string serenade.
Eller Andemoreagain förstås, och den slamrigt osaligt krängande A house is not a motel och så Bryan MacLeans bidrag, till exempel Old Man.
Love var ett band för sig. Det påstås att två av medlemmarna hamnade i fängelse efter att ha försökt råna – en korvkiosk.
Och Arthur Lee som blev Arthurly och sedan Lee igen, han fick ju livstid för att ha viftat med en pistol. Third strike, liksom.
/Not 2020: Han fick faktiskt "bara" tolv år, har jag senare lärt mig/
En Free Arthur Lee-konsert ordnades nån gång runt sekelskiftet av bland andra Don Conka, annars mest känd som ”DC”.
Jag var nog inte den enda som blev förvånad.
Plats 32: Your mind and we belong together
Vad handlar det om?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar